Forskningsetik

Forskningsetiska frågor uppkommer i all typ av forskning, inom såväl humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap som medicin. Forskningsetik handlar om alltifrån publicering och plagiering, hantering av forskningsmaterial och personuppgifter, forskningsfinansiering och intressekonflikter, till särskilda regelverk för djur- och humanförsök.

God forskning kan knappast särskiljas från god forskningssed. För den enskilde forskaren är det därför oerhört viktigt att kunna analysera och ta ställning till forskningsetiska frågor, samt att känna till relevanta regelverk. Enligt högskoleförordningen har varje lärosäte dessutom ett ansvar för att dess medarbetare kan få råd och stöd i dessa frågor.

Kursen i forskningsetik är helt webbaserad. Den riktar sig i huvudsak till dig som doktorerar, men välkomnar även doktorandhandledare och andra intresserade inom forskarvärlden. Kursen omfattar fem delkurser à 1,5 högskolepoäng vardera (totalt 7,5 högskolepoäng), som i viss mån kan läsas separat, läs mer nedan.

1. Introduktion till forskningsetik

Etiska problem involverar intressekonflikter av olika slag. Inom forskningsetiken rör det sig i allmänhet om konflikter mellan, å ena sidan, ett vetenskapligt intresse av att utveckla ny kunskap och, å andra sidan, olika personliga och samhälleliga intressen som berörs av forskningsprocessen eller dess resultat. Denna kurs ger en översikt över etiskt relevanta intressekonflikter som forskare behöver vara medvetna om och kunna ta ställning till i sin verksamhet, samt introducerar några begreppsliga verktyg från den filosofiska etiken som kan användas för att hantera dem, till exempel rörande hur man värderar konsekvenser av handlingar, teorier om etiska rättigheter och skyldigheter, samt om etiska förhållningssätt. Den ger också en kort historisk översikt över forskningsetiska regelverk efter andra världskriget.

2. Vetenskaplig redlighet

Frågor om vetenskaplig redlighet handlar om situationer där forskare kan frestas att sätta sitt personliga intresse framför vetenskapens och forskarsamhällets. Ett viktigt område rör plagiat och stöld av idéer från andra forskare och kollegor. Det finns många klara fall av plagiat och idéstöld men även gränsfall där det är viktigt med begreppslig klarhet och att ha en genomtänkt uppfattning om vad som är god praxis. Dessa frågor hör samman med en vidare problematik kring publiceringsetik, som även aktualiserar begreppet “självplagiat”. Andra typer av fusk och oredlighet rör hantering av forskningsdata, alltifrån fabrikation och förfalskning till vilseledande presentation av data och brister i hur data bevaras och görs tillgängliga för kontroll och vidare forskning. De relevanta begreppen diskuteras i anslutning till verkliga exempel, och studenterna ges tillfälle att i gruppdiskussioner arbeta med problematiska situationer ur sin egen erfarenhet.

3. Integritet, skada, samtycke

En stor del av all forskning inom det humanvetenskapliga området involverar deltagare som inte själva är forskare, till exempel personer som svarar på enkäter, deltar i intervjuer eller på annat sätt lämnar information, eller som deltar som försökspersoner i kontrollerade experiment. Det är viktigt att forskningen planeras och genomförs så att dessa människor inte kommer till skada, och med respekt för deras personliga integritet. Ett växande nytt område som aktualiserar dessa frågor är forskning på internet och sociala medier. Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är “informerat samtycke” och stort utrymme ägnas åt vad detta innebär och vilken form det bör ges i olika sammanhang. En relaterad frågeställning rör forskning på utsatta eller diskriminerade grupper, vars situation kan påverkas negativt av forskningsprocessen eller dess resultat.

4. Vetenskapligt värde och vetenskapens värde

Forskningsetiska övervägande förutsätter att andra intressen vägs mot det vetenskapliga värdet av forskningen och dess förväntade resultat. Men vad är det som är värt att veta och varför? Hur väger man de prioriteringar som görs inom en disciplin mot det omgivande samhällets önskningar och behov? Vilket ansvar har forskningen för kunskapsklimatet i samhället som helhet, och på vilket sätt bör detta påverka den enskilda forskaren? Under vilka omständigheter bör en forskare ta på sig rollen som expert, och hur bör man agera i denna roll?

5. Etikprövning

Denna kurs är inriktad på praktiska frågor om etikprövning, med direkt tillämpning på doktorandernas egna projekt. Vilka projekt måste eller bör etikprövas? Hur går ansökan och bedömning till? I undervisningen medverkar lärare med erfarenhet från båda sidor av prövningsprocessen – att söka och få godkännande, respektive att bedöma ansökningar. Studenterna ges tillfälle att arbeta med sina egna projekt: behöver de etikprövas och hur bör en ansökan i så fall utformas?